Rastplats Söder

- en urban kommunitet

Rastplats Söder har vuxit fram ur en längtan efter fördjupad tro genom bön och stillhet. Och utifrån en tro på att Gud redan är på plats hos oss var och en av oss. Att Gud är skapare och uppehållare av allt liv. Rastplatsen vill också utgöra en gemenskap som visar på medkänsla och engagemang för utsatta grupper i vårt samhälle och i vår värld. En plats för ett fördjupat kärleksmöte människor emellan. En urban, öppen, kristen, ekumenisk kommunitet, som strävar efter att vara en välkomnande och inkluderande gemenskap.

Denna tro och längtan har successivt dragit till sig fler människor som kanske tidigare inte haft denna form av sammanhang, En miljö där man vågat visa sin sårbarhet och kunnat fördjupa en kanske outtalad längtan efter något som saknat tydliga konturer.

Flera av Rastplats Söders återkommande besökare kommer med personliga erfarenheter, som gör att man känner rädsla för att skapa (ytterligare) ett sammanhang där man måste leva upp till förväntningar och krav som inte gagnar livet. I Rastplatsen har man funnit ett utrymme, ett andrum, att odla och pröva sin gudslängtan.

Men i upptäckten av och önskan att värna Rastplatsens gemenskap finns en risk för stagnation. Att Rastplatsen blir en gemenskap som man själviskt vill värna om på bekostnad av det som man själv attraherades av: öppenhet och generositet. Och det kan i sig innebära risk för att förutsättningarna för den egna personliga fördjupningen stannar upp. Det kan ligga snubblande nära att vilja hålla alldeles för hårt om något som egentligen, för att det leva vidare och utvecklas, till sitt väsen måste vara generöst och öppet.

Så kommer vi var och en till Rastplatsen med frågorna: Vågar jag sätta min tillit till detta sammanhang? Får jag vara med? Tycker du om mig? Kärlek är en bristvara och vi vill inte att den ska gå förlorad, utan istället fördjupas. Rastplatsen kan bara vara en växtplats för mig om det samtidigt finns ett tydligt "vi". Kärleken och tilltron till livet kan bara växa i öppenhet och gemenskap.

Ytterst handlar kanske det mesta i livet om kärlek och rädslan att mista den. Inte om hur duktiga vi är och vad vi kan prestera. När vi växer i tillit och kärlek så ökar behovet av det som förr kallades "överlåtelse". Att våga leva ett liv i öppenhet och gemenskap med andra, och i kontakt med och tro på en kraft större än jag själv. Detta kan i ett kortare perspektiv se ut som att vägen smalnar av, men kanske är det i själva verket så att det istället skapar ny frihet och öppnare vidder.

Rastplats Söders kärna är mötet: ett varsamt möte med Gud, medmänniskan och med sig själv. Det är detta möte som skapar och öppnar oss mot livet med andra och mot mig själv. Ibland vill vi fly från detta möte för det är inte bara enkelt. När man kommer närmare andra människor, kommer man också nära sig själv och det är mycket som är härligt med det, men också frågor som ställs på sin spets. Detta med kärlek följer oss genom livet och driver oss till det vackra, men det kan också göra oss så illa. Allt handlar om tillit och att våga den gång på gång, även om vi brister både i att ge och ta emot tillit.

Vi rymmer alla så många olika sidor. Ibland är vi Tomas tvivlaren. Andra gånger kan vi vara en Petrus som i ena stunden går i bräschen för något, för i nästa ögonblick förneka. Och i de mörka stunderna när rädslan tar över kan vi även bli en Judas som förråder den som står oss nära. Rastplatsen vill erbjuda en fristad för oss alla.

Rastplats Söder kan beskrivas med tre ordpar: Gudstjänst och bön, samtal och retreat, diakoni och offentlighet.

1. Gudstjänst och bön. Gudstjänsten, mässan, är navet kring vilket Rastplatsen utvecklas. Den återkommande enkla liturgin, som inte följs slaviskt i detalj varje gång, har dock några avgörande ingredienser: a) den gemensamma sången till enkelt gitarrackompanjemang b) gemensam bön i överlåtelsebönen, Herrens bön och välsignelsen c) betraktelsen d) nattvarden med sina olika moment e) tystnaden med några stationer för bön, förbön, meditation och stillhet.
2. Samtal och retreat. Samtalet och mötet är viktigt både i form av fikat efter mässan och i möjligheten till deltagande i en samtalsgrupp. Fikat är öppet för vem som helst där samtalet inte har några riktlinjer. I samtalsgrupperna fattar man från termin till termin beslut om vad som ska vara temat. Det har oftast antingen handlat om att vi har läst en bok och samtalat om några sidor åt gången. Eller så har vi läst bibeltexter utifrån ignatianska riktlinjer. Samlingarna har inletts med en runda där deltagarna fått (om man vill) berätta något om hur livet ser ut för närvarande. Att delta i en eller par retreater eller pilgrimsvandringar har också varit ett viktigt inslag i Rastplatsens koncept. När det handlar om minst en dag tillsammans, så blir det tillfälle för längre tankar, djupare gemenskap och att dra sig undan och vila från det vardagliga sammanhanget.
3. Diakoni och offentlighet. Med offentlighet avses att Rastplatsen är en offentlig verksamhet och öppen för vem som helst. Samtalsgrupperna har sina begränsningar i öppenheten för att det ska finnas en trygg ram för att dela sina liv. Rastplatsen har också en principiell öppenhet för att starta nya samtalsgrupper när behovet och möjligheterna finns. Men offentlighet syftar också på att vi vill vara en del av det offentliga samtalet som berör samhälle och kyrka, religion och andlighet. Detta har vi främst gjort genom våra temakvällar. Nu senast under en period med temat "Samtal om Gud" då Peter Örn haft ett samtal med olika personer, som politiker, journalister, författare och biskopar. Offentligheten i denna form är ett viktigt komplement till Rastplatsen fokus på individens egen andlighet.

Rastplats Söder är ett sätt att gestalta kyrka, Kristusnärvaro, i värld där smärta, lidande och förföljelse präglar många människors liv. I denna verklighet kan Guds rike ta form bara om det på ett eller flera sätt finns ett diakonalt perspektiv i Rastplatsens liv och verksamhet. Diakonin kan handla om själavård och omsorg i olika former, men kan också ta sig uttryck i att göra något konkret för någon eller några utsatta grupper i samhället. I grund och botten handlar det om att i alla sina relationer verka för fred och försoning, lokalt och globalt, allt efter vars och ens förmåga.

Rastplats Söder har en enkel formell organisation i form av en ideell förening. Organisationen är inget självändamål, utan finns till bara för att möjliggöra:

• Långsiktighet - en tydlig organisation skapar bättre förutsättningar för stabilitet.
• Öppenhet - som gör verksamheten genomskinlig och tydlig.
• Demokrati - öppen för alla som vill delta och bidra på ett eller annat sätt.
• Ekonomiskt ansvar - en lättillgänglig och tydlig redovisning av inkomster och utgifter.
• Arbetsgivaransvar - när Rastplatsen vill anställa någon krävs en organisation.

Till Rastplatsen kan man anknyta på olika sätt och det ligger inte någon värdering av någon utifrån hur man väljer att anknyta. Alla är välkomna på sina villkor, för kortare eller längre tid. Man kan anknyta på olika sätt:

• Att komma och gå som man vill genom att delta i mässan och/eller efterföljande fika. Att komma på en temakväll, delta i en retreat eller pilgrimsvandring.
  
• Förbinda sig att vara med minst en termin i mässan och en samtalsgrupp och/eller förbinda sig att hjälpa till med någon praktisk insats under en termin.
  
• Engagera sig i föreningens styrelse.

Gå med som medlem i föreningen Rastplatsen under ett år och bli en understödjande medlem, samt förbinda sig att

Andreaskyrkan

Högbergsgatan 31

116 20 Stockholm